Min bästa vän heter Harris. Han har många av dom grundläggande egenskaperna en vän ska ha. Han är snäll, lyssnar och ger råd och vi skrattar en himla massa tillsammans. Vi blev kompisar i köket på Kromme, blev lite närmre vänner när han under en utekväll förklarade vilka förväntningar han hade på mig som vän och vi blev dom bästa av vänner när han skulle slipa golvet i sin lägenhet, behövde låna mitt gästrum under ett par dagar men när vi märkte hur kul vi hade, blev han inneboende hos mig i 2,5 år. Det är inte många av mina grannar som trott att vi bara varit vänner, men det är vi. Faktiskt dom bästa av vänner.

Harris har ett otroligt tålamod, är den allra hjälpsammaste vännen jag har och är så otroligt generös. Han är verkligen en vän att lita på. Han har också en hel del egenheter. Som att han snöar in på rätt knäppa saker, tvättar kläder hela tiden och har snusdosor överallt men hittar dom ändå aldrig. Under åren vi bodde tillsammans föddes en rutin som jag kom att tycka mycket om. Vi köpte genomtänkta födelsedagspresenter och julklappar till varandra. I min familj slutade vi med julklappar för många år sedan, nu handlar vi bara till barnen. Som många gör. Fint det också. Men hur många vänner byter man julklappar med i vuxen ålder? Jag har inte haft någon. Nu har Harris flyttat ut men vi ska fortsatt köpa julklapp till varandra, även i år. Björkmans skomakeri har varit till stor hjälp vid julklappsinköpen som också blivit lite av en succé. På köpet får jag byta ett par (okej det är en underdrift för det blir alltid väldigt många) ord med Anders och Mona vilket i sig är en behållning. God service och schyssta presenter, precis vad man vill ha ju!

Med stormsteg går vi mot julhandeln, en av högsäsongerna för handeln. Men genom åren har vi förändrat våra köpbeteenden, hittat nya och andra sätt att handla. En köpman sa till mig att ”jag kan inte jämföra min julhandel idag, med hur julhandeln såg ut för tio år sedan. Jag får jobba med förändringen och göra mitt bästa utefter den”. Julhandeln för våra fysiska butiker är tuffare idag än för tio år sedan. Konkurrensen med näthandeln, stora handelsplatser och förväntan att ständigt behöva ”dumpa” priser är några av de aspekter våra handlare upplevt mer av de senaste åren. Vi matas med kampanjer som Black Friday, som blivit Black Week, men före det är det Singles Day och samtidigt ska man stångas med näthandeln som tillåter ett ”enklare” sätt att shoppa. Och visst kan det väl kännas bekvämt att krypa upp i soffan under en filt och knappa hem något direkt från internet, för att sedan hämta ut ett paket två dagar senare. Jag gör det också ibland. Men jag försöker handla majoriteten av alla mina inköp hemma, lokalt, hos trevligt fölk i trevliga butiker i min hemkommun. Varför det? Anledningarna är flera men framför allt för att jag vill ha våra lokala butiker kvar. För alternativet vore för mig och för många andra, ja faktiskt för hela kommunen, en ren katastrof.

Det är ett tjatigt uttryck, det här med vikten av att handla lokalt. Jag kan känna det själv när jag pratar om det. Men faktum är att det är otroligt viktigt. Skulle vi förlora vår lokala handel kommer det i förlängningen påverka tryggheten, befolkningsstatistiken, stadsutvecklingen, företagandet och våra huspriser. Listan kan göras lång men jag tror att ni förstår poängen. Ibland hör jag uttryck som att det är enklare att åka till Borlänge och handla för att det finns fler parkeringsplatser på närmre håll där. Nu tänker jag sticka ut hakan och säga: Hur lång är en meter? Går du faktiskt kortare sträckor totalt, när du handlar i grannkommunen mot om du handlar i Ludvika kommun? Är det verkligen bekvämare och enklare fyra mil bort? Tillåt mig att tveka.

Jag tror varken att förbud eller att skambelägga är vägen framåt. Däremot tror jag på medvetna val och att skapa förståelsen för att valen vi gör påverkar och blir till konsekvenser. Jag skulle vilja säga att Ludvika har ett väldigt fint handelsutbud. Vi har inte allt, jag vet. Men vi har väldigt mycket. Om vi faktiskt tittar i utbudet med nyfikna ögon och också vågar be om hjälp, då tror jag att vi kan hitta mer än vad vi visste fanns. Ibland upplever jag en viss hemmablindhet som man önskade man kunde råda bot på.

Den lokala handeln välmående bygger på köpstarka, lojala kunder. Ludvika har gott om dom, men en vänlig påminnelse skadar kanske inte? För att vi som handelsort ska fortsätta må bra, för att befintliga verksamheter ska få finnas kvar och för att fler etableringar ska titta åt Ludvikas håll behöver vi fortsätta välja lokalt i första hand. Runt om i vår kommun har våra butiker och serviceställen, restauranger och hotell, öppet för dig. Verksamheter som står rustade för julbord, staycations, hemvändare och julhandeln.
I en stad, fylld av trevligt fölk, i trevliga butiker vågar jag påstå att årets julklappar finns att köpa.
Och vad Harris får i julklapp, ja det återstår att se. Jag väljer mellan tre saker. Dock har jag upptäckt en sak som inte går att hitta i Ludvikas handelsutbud. En snusdose-hittare! Ring mig om du vet var man köper en!

Vi ses i julhandeln!/ Alexandra, Centrumutvecklare på Unika Ludvika