Jag har skrivkramp idag. Den är enorm och känns nästan fysisk. Eftersom jag verkar ha världens bästa immunförsvar och aldrig är sjuk (peppar peppar ta i trä), så är väl det här den allvarligaste åkomman jag haft de senaste åren. Tack för det min kropp, men det gör också att saker tar enorma proportioner, som nu, min skrivkramp blir fysisk och det blir plötsligt väldigt synd om mig.
Jag tittar ut genom fönstret här på kontoret och i fönstret står en tavla som jag fått skickad till mig av vår medlemsorganisation ”Sveriges plats – och centrumutvecklare”. Den innehåller ett så kallat ordmoln, ord som förklarar vad en centrumutvecklare är. Jag läser bland annat ”Doer, idéspruta, affärsmässig, gemenskap, katalysator och igångsättare”. Jag kan berätta att den där lilla tavlan, den ska man inte läsa för ofta om man inte vill få hybris. Men idag är det ingen fara för hybris, idag har jag fullt sjå att överleva min skrivkramp.
Jag funderar på vår roll som Centrumutvecklare. En något missvisande titel då vi faktiskt har ett uppdrag att, med de medel vi har, verka i hela kommunen. Ändå tycker jag att den ger en hint om vad vårt jobb innebär, även om det verkligen är övergripande. Jag funderar över vårt namn Unika Ludvika. Som alltid kommer med följdfrågan ”Vad är det unika?”, eller som man kan göra sig lustig över. Det gör mig förvisso inte så mycket, jag kan tycka att det är lite skojigt att man slänger sig med ”unkna Ludvika” eller ironiskt kommenterar något på Facebook med vår organisations namn.
Jag funderar över vårt uppdrag. Vi ska ha en uppdaterad bild av hur handeln och staden mår, vi ska medverka och driva stadsutvecklingsfrågor och jobba för att ge våra medlemmar bästa förutsättningar att driva sina verksamheter. Och nu när jag skriver det, låter det så enkelt. I själva verket är receptet flera sidor långt och då har man ändå bara kokat upp såsbasen.
Men jag tror att det är det jag gillar med jobbet. Att det är så mångsidigt, att vi får vara med på så många hörn, att vi har förtroende från våra medlemmar att driva frågor som faktiskt gör skillnad för vår stad. Det öppnas nya dörrar hela tiden och fönster står på glänt för det mesta. Då kanske man får ta att vi aldrig kommer få en tydlig hisspresentation av vår verksamhet.
Vi har på senare tid pratat om vilka som har nytta av vår typ av organisation. Vem är i behov av stadsutveckling i det utförandet som Unika Ludvika gör det och vilka bör medverka för att skapa den stad som Unika Ludvikas vision beskriver? Ja, våra medlemmar naturligtvis. Handlare, krögare, fastighetsägare och servicenäringen. Men finns det fler? Har en bank nytta av stadsutveckling? Kan en mäklare vara med och möjliggöra? Har ett stort företag intill Väsman behållning av en ännu starkare stad? Nu tänker jag vara så tuff, stöddig, osvensk, ja kalla det var du vill, att jag säger att alla kan få ut något av den typen av stadsutveckling som Unika Ludvika bedriver. För den behövs. Och gör stor skillnad. Herregud, jag ska våga publicerade det här också.
Det handlar inte om att jag vill höja mig själv på något vis (även om jag fortfarande sneglar på den där tavlan i fönstret), men jag tror på allvar att den här typen av arbetssätt som Unika Ludvika är starkt förankrat i, är det som röner framgång. Samverkan. Och det kan jag prata om bäst jag vill, men vill ingen vara med, ja då finns det heller ingen samverkan. Tacksamt tänker jag på alla de människor vi samverkar med och som är en del i att skapa en stad som i alla fall jag, är väldigt stolt över. Rom byggdes inte på en dag, inte Ludvika heller och definitivt inte utav bara en, två eller tre så kallade eldsjälar.
Jag tror att oavsett tillväxt i Ludvika eller ej, så behövs en fristående part som förenar handel, fastighetsägare, krögare, service, kommun och många andra intressenter. Det är beprövat och bevisat att samverkan som bygger på frivillighet och nyfikenhet gör skillnad i städer. Både för attraktionskraft, trygghet och gemenskap. Förståelsen för varandras verksamheter och hur vi kan samverka genom att lyfta varandras goda sidor och unikiteter är avgörande för städers fortlevnad. Unika Ludvika har i sjutton års tid arbetat med dom här frågorna och jag törs säga att vi byggt upp ett förtroende hos både kommun, politik, näringsliv och medborgare. Det är dock ingenting vi tar för givet, utan något vi ständigt jobbar med för att behålla.
Jag tittar till på den där tavlan i fönstret. Det borde stå ”åskmoln, nitton koppar kaffe, humörsvängningar och huvudbry”. Men det är ju på en dålig dag, när man har skrivkramp och är fastlåst vid ett skrivbord. Alla andra dagar hade det räckt med en enda mening. Vi gör det här tillsammans!
Vi ses på stan! / Alexandra, centrumutvecklare på Unika Ludvika
